BakgrundGästrikland är ett landskap i sydöstra Norrland, i mellersta Sverige. Det gränsar i öster och söder mot Uppland, i söder mot Västmanland, i väster mot Dalarna samt i norr mot Hälsingland. Med undantag för något mindre område ligger hela Gästrikland inom Gävleborgs län. 
Avrinningsområdena finns totalt inom totalt 11 kommuner. I Gästriklands Vattenvårdsföreningen ingår de 4 kommuner som har störst del av avrinningsområdena inom sina gränser, Gävle, Sandviken, Hofors och Ockelbo. 
Geologi och hydrologi Större delen av landskapet är beläget nedanför den högsta kustlinjen. Området karakteriseras därför av sedimentära marklager och i Storsjöområdet och Ockelboslätten består jorden av näringsrika leror. Därför har mellersta och södra delen av landskapet naturligt högre näringsinnehåll jämfört med den nordvästra delen. Det är i huvudsak de högre belägna delarna av Hamrångeån och Testeboån som har näringsfattiga vatten.
Landskapet domineras av skogsmark, 78 %, medan åkermarkens andel är 6 %. Antalet bosatta i området är 150 000 varav 130 000 personer i tätort. Årsnederbörden är i genomsnitt 650 mm i Gävle och årsmedeltemperaturen är 4,4°C. Antalet högsommardagar, dagar då dygnsmedeltemperaturen är över 25°C, är 17, vilket är högsta notering för Sverige norr om Dalälven. Landskapet är rikt på vattendrag och sjöar men har ingen dominerande älv. Medelvattenföringen i de större vattendragen är 2-22 m3/s. Den högsta vattenföringen är i april-maj och under november-december medan det är låg vattenföring i juli och i augusti. Flera vattendrag är reglerade.
Punktutsläpp Tätorter och näringsverksamhet är i huvudsak lokaliserad i den södra och östra delen av landskapet. Punktutsläpp av renat avloppsvatten sker från ett 15-tal avloppsreningsverk och från 13 industrier i området. Eftersom flera av industrierna har ett stort behov av vatten är de lokaliserade vid vattendragen eller vid kusten. De största industrierna är Ovako Steel AB i Hofors, Sandvik AB i Sandviken, Korsnäs massafabrik i Gävle och Stora Ensos massafabrik i Norrsundet. Hamnen i Gävle är Sveriges tionde största och den är ostkustens största containerhamn. Vattendragen, sjöarna och kustvattnet är även påverkade av enskilda fastigheters och fritidsfastigheters utsläpp av näringsämnen och organiska ämnen. Dessutom tillförs ytvattnet näringsämnen, metaller och organiska ämnen från dagvatten. Dagvattnet rinner i de flesta fall orenat ut i recipienten. Från skogsmark och åkermark sker en transport av näringsämnen till omgivande vatten. Denna transport är beroende av markanvändning och vattenavrinning. Viktiga händelser Under tidsperioden från år 1969 fram till nu har ökad kunskap om reningsprocesser gett effektivare avloppsvattenrening. Tillsammans med en strävan att effektivare använda råvarorna vid tillverkning har detta medfört förbättringar av vattenkvaliteten i Gästrikland. Särskilt några händelser har under dessa år påverkat Gästriklands vatten. Gavelhytteån nedströms Hammarby sulfitfabrik och Norbyviken i V Storsjön var starkt förorenade på 60- och 70-talet men sannolikt även långt tidigare. Nedläggningen av sulfitfabriken 1982 medförde på några få år en förbättring av vattnet i ån och även på längre sikt en förbättring i Norbyviken. Gavleån och Gävles inre fjärd var före 1980 starkt förorenade med stora mängder organiska ämnen och Gavleån hade lågt syrgasinnehåll. Nedläggning av Mackmyra sulfitfabrik 1976 medförde en kraftig minskning av föroreningen i Gavleån. Nedläggning av Diacell vid Korsnäs massafabrik i slutet på 60-talet, medförde att de stora kvicksilverutsläppen till Gävles yttre fjärd i stort sett upphörde. Förbättring av avloppsvattenreningen hos Korsnäs och hos Norrsundet Bruk ledde till förbättrad vattenkvalitet i recipienten. Nedfallet av radioaktiva ämnen från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 som medförde att jämförelsevis mycket cesium-137 togs upp av vilt och svamp i de östra delarna av landskapet påverkade inte ytvattnen. |
